Vad kan jag redan göra medan reglerna ännu inte är slutgiltiga?

Du kan redan börja nu, även utan slutgiltiga regler

Även utan fastställd tidpunkt och utan fastställt innehål för elektronik och ICT finns det redan arbete att göra nu. Skyldigheten att tillhandahålla ett digitalt produktpass för denna sektor uppstår först när Europeiska kommissionen fastställer en delegerad handling för en specifik underkategori, men uppgifterna som ett sådant pass senare kommer att behöva finns redan till största delen inom ett företag. Den som nu definierar vilka material en produkt består av, var komponenter kommer ifrån, hur reparation och underhåll ser ut och vilken dokumentation som finns behöver senare inte söka igenom allt detta igen på det tidpunkt när skyldigheten faktiskt gäller.

För elektronik och ICT gäller detta, ännu inte obligatoriskt

Detta är relevant för tillverkare och importörer av elektronik- och ICT-apparatur som vid någon tidpunkt kommer att falla under ESPR, när deras produktkategori har tagits upp i en delegerad handling. Det är här säkerligen inte en skyldighet som redan gäller nu: det finns för närvarande ingen rättslig skyldighet att för elektronik eller ICT publicera ett pass, bära en QR-kod eller offentliggöra uppgifter. Artikel 18 i ESPR (Förordning (EU) 2024/1781) föreskriver att kommissionen upprättar en handlingsplan och i denna fastställer vilka produktgrupper som får prioritet; så länge som det för elektronik och ICT ännu inte finns någon konkret delegerad handling fastställd, uppstår ingen passskyldighet för denna sektor. Det som redan kan spela en roll är att ett företag får frågor från köpare eller från sina egna underleverantörer om material eller ursprung — det berör artikel 38, som handlar om aktörernas roll i försörjningskedjan när det gäller att tillhandahålla information.

Datumet är ännu inte fastställt, handlingsplanen är det

När passskyldigheten för elektronik och ICT exakt börjar gälla är ännu inte fastställt. Det beror på när kommissionen fastställer en delegerad handling för denna kategori, enligt vad som föreskrivs i artikel 18. Det som är fastställt är att denna artikel förpliktar kommissionen att upprätta och regelbundet uppdatera en handlingsplan där det fastställs vilka produktgrupper som kommer först till tals. Så länge som sådan handling inte finns för elektronik och ICT gäller det ingen skyldighet för denna sektor att tillhandahålla ett digitalt produktpass. Det är just denna mellanperiod som är perioden då förberedelser är meningsfulla: den som väntar tills handlingen ligger på bordet börjar på den tidpunkten från början, medan uppgifterna som då behövs ofta redan funnits inom företaget i många år, bara inte samlade på rätt plats.

Fyra steg som redan är meningsfulla nu

I praktiken kommer förberedelser vanligtvis till stånd i denna ordning:

1. Kartlägg vilka produkter och modeller som marknadsförs och vilka av dessa som senare som elektronik- eller ICT-apparatur kan falla under ESPR.

2. Samla befintlig information: materialsammansättning, ursprung för komponenter, garanti- och reparationsinformation, användarhandböcker. Detta står ofta redan någonstans, men utspritt över olika avdelningar eller leverantörer.

3. Kontrollera vilken information från underleverantörer som behövs och om den redan kan efterfrågas nu. Artikel 38 handlar om aktörernas roll i försörjningskedjan när det gäller att tillhandahålla denna typ av uppgifter, och en del av denna kedja börjar redan träna på det.

4. Lagra uppgifter strukturerat och digitaltistället för lösa PDF:er eller e-postmeddelanden. Ett pass kräver uppgifter som är läsbara för maskiner och spårbara per produkt; det är lättare att bygga upp det om grunden redan ligger på plats.

Utöver detta är det meningsfullt att fortsätta följa kommissionens handlingsplan, eftersom det där är möjligt att se vilka produktgrupper som får prioritet och när elektronik och ICT kan komma till tals.

Artikel 18 och artikel 38 i ESPR

Den här metoden följer direkt från två bestämmelser i ESPR. Artikel 18 (prioritering och planering) förpliktar Kommissionen att upprätta en handlingsplan där det fastställs vilka produktgrupper som får företräde vid utarbetandet av delegerade akter; denna artikel är anledningen till att det för elektronik och ICT ännu inte finns något fast datum, men väl en tillkännagiven process. Artikel 38 (krav på aktörer i försörjningskedjan) beskriver att parter i kedjan måste göra relevant information tillgänglig; denna artikel utgör grunden för idén att insamling av data från underleverantörer kan börja nu redan, även utan att själva passivskyldigheten ännu är aktiv.

Vad du kan göra

Den som nu redan vill börja, börjar i liten skala: skapa en inventering av produkter som faller under elektronik eller ICT, och anteckna för varje produkt vilka data som redan finns och vilka som saknas. Från där är det bara ett litet steg att ställa samma fråga till sina egna underleverantörer. Den här sidan uppdateras så snart Kommissionen publicerar en delegerad akt för en elektronik- eller ICT-kategori.

Detta bygger på

Själva förordningen finns på EUR-Lex. Vi hänvisar för varje påstående; du behöver inte tro på oss.

Vad du konkret måste göra

Vad som förväntas av dig

Den delegerade åtgärden för elektronik och ICT-utrustning finns ännu inte. Det betyder inte att det inte finns något att göra — själva ESPR ger redan vägledning om vad som kommer för varje produktkategori, och denna vägledning kan användas för att planera redan nu.

Följ prioriteringen per produktkategori

Artikel 18 i ESPR (Förordning (EU) 2024/1781) reglerar hur Europeiska kommissionen prioriterar och planerar produktkategorier för delegerade åtgärder. För ett företag med 10 till 100 anställda innebär detta i huvudsak: följa vilken kategori som är aktuell när, i stället för att vänta på ett meddelande som plötsligt dyker upp. Elektronik och ICT-utrustning står på schemat, uppdelade efter delkategori. Den som redan nu vet i vilken delkategori sina produkter faller kan följa denna planering på ett målriktat sätt i stället för att behöva hålla reda på hela ESPR-agendan.

Ordna egen leverantörskedja

Artikel 38 i ESPR handlar om krav för aktörer i leverantörskedjan: alla som levererar komponenter, material eller information som slutligen hamnar i produktpasset får därmed en roll. För ett medelstort företag innebär detta att frågan "vilken leverantör levererar vilka uppgifter" redan nu kan besvaras, även utan att de exakta datafälten är fastställda. I praktiken handlar det om att inventera leverantörer, kontrollera om de kan tillhandahålla uppgifter om material, ursprung och sammansättning, och dokumentera överenskommelser om detta — även om det för närvarande bara är baserat på ett antagande om vad som kommer.

Håll koll på egen produktstruktur

Även om detta inte explicit står som en separat förpliktelse i artiklarna, följer det av ESPR:s utformning att ett företag måste kunna ange vilken produkt som tillhör vilken kategori och vilka varianter som finns. För företag med flera produktlinjer är detta ett separat arbete: inte varje modell behöver senare få samma pass, och indelningen i kategorier bestämmer också när förpliktelsen börjar gälla. Den som kartlägger detta nu behöver inte göra det senare under tidspres. En översikt över hur detta kan hanteras för flera produktlinjer samtidigt finns i hur ordnar jag produktpasset för alla mina produktlinjer samtidigt.

Var det går fel i praktiken

Vänta tills den delegerade åtgärden har publicerats. Företag som först börjar när texten är definitiv upptäcker att insamlingen av leverantörsuppgifter och upprättandet av interna processer tar mer tid än perioden mellan publicering och när förpliktelsen börjar gälla.

Sakna överblick över egen leverantörskedja. En del företag vet inte exakt vilken leverantör som levererar vilken komponent, än mindre om den leverantören kan tillhandahålla uppgifter om material eller sammansättning. Detta blir först tydligt när passet faktiskt måste sammanställas — för sent för att kunna utreda detta i lugn och ro.

Tro att passet är ett IT-projekt som är skilt från organisationen. I praktiken påverkar passet inköp, kvalitet, försäljning och ibland även kundservice. Företag som behandlar detta som en engångsuppgift från IT-sidan hamnar i problem så snart medarbetare får frågor från kunder eller tillsynsmyndigheter. Hur detta ska fördelas inom organisationen behandlas i hur lär jag mina medarbetare att arbeta med produktpasset.

Inte göra någon skillnad mellan produktlinjer. Vissa företag behandlar sitt helt sortiment som en helhet, medan indelningen i delkategorier just kan göra skillnad i timing och innehål. Det leder till onödig arbete för produkter som ännu inte är aktuella, och till förseningar för produkter som måste uppfylla kraven snart.

Ingen förberedelse alls på kontroller. Även utan definitiva regler kan det redan vara användbart att veta vad en tillsynsmyndighet normalt begär vid en kontroll av elektronik, för att se om egen administration redan motsvarar detta. Se vad frågade en tillsynsmyndighet vid en kontroll av elektronik för en bild av detta.

Vad ni kan dokumentera

En översikt över egna produktkategorier och delkategorier, kopplade till planeringen från artikel 18 i ESPR (Förordning (EU) 2024/1781).
En leverantörlista med per leverantör frågan om och hur de kan leverera data om material, ursprung och sammansättning, i överensstämmelse med den roll som artikel 38 i ESPR tilldelar aktörer i försörjningskedjan.
Interna överenskommelser om vem inom företaget som är ansvarig för passet per produktlinje — inköp, kvalitet eller en utsedd samordnare.
En övergripande tidplan för genomförandet, även om startdatumet ännu inte är fastställt. En vägledning för detta finns i hur planerar jag införandet av produktpasset för elektronik i min organisation.
En första uppskattning av de kostnader som är förknippade med genomförandet, så att detta inte kommer som en överraskning när förpliktelsen blir konkret; se vad kostar ett produktpass för elektronik.
En handlingsplan för den egna organisationen, baserad på den allmänna metod som beskrivs i hur hanterar jag produktpasset för elektronik steg för steg.

Inget av detta förberedande arbete är obligatoriskt så länge den delegerade handlingen inte är publicerad. Det är dock arbete som, när det väl är gjort, inte behöver upprepas när de slutgiltiga reglerna är på plats.

Detta är inte juridisk rådgivning. Den här sidan ger allmän information om den lagstiftning som denna plattform handlar om. Vi känner inte till din situation. Om du är osäker på din egen situation rådfrågar du en jurist eller den behörig tillsynsmyndighet.

Skriven med AI baserat på källorna ovan, kontrollerad av en människa den 2026-08-22. Stämmer något inte? Berätta det för oss — rättningar får företräde.